I Sverige står sjukvården för drygt 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser. Den största delen bedöms kommer från indirekta utsläpp från inköpta tjänster och varor såsom engångsmaterial, sårförband och inkontinensskydd. Hälso- och sjukvården har därför en viktig roll att spela för att minska utsläppen. Klimatförändringarna bedöms av WHO vara ett av de största hoten mot folkhälsan. I ett nystartat projekt kartläggs för första gången den skånska offentliga primärvårdens klimatpåverkan i syfte att skapa en mer hållbar sjukvård.
Globalt står hälso- och sjukvårdssektorn för drygt fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser, men det skiljer sig åt mellan länder. En minskning av utsläppen leder till minskade klimatförändringar och kan också bidra till en förbättrad vård, arbetsmiljö och ekonomiska besparingar.
- Att primärvården driver arbetet med att kartlägga och i längden minska sina överflödiga klimatutsläpp, sänder en viktig moralisk signal, nämligen att sjukvården är betydelsefull i klimatomställningen, för befolkningens hälsa, säger Ida Persson ST-läkare Vårdcentralen Eden och ämnesansvarig för hållbar utveckling på läkarutbildningen, Lunds universitet.
Vårdcentral blir testbädd i kartläggningen
I början av 2025 startade ett nytt projekt som för första gången kommer att utforska möjligheten att kartlägga och beräkna den skånska offentliga primärvårdens klimatpåverkan. Projektet, som finansieras av forskningsrådet Formas, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Innovation Skåne och Primärvården Skåne.
- Jag ser fram emot att få vara den vårdcentral som agerar testbädd i detta innovationsprojekt och hoppas att det ska ledda fram till att vi får en beräkningsmodell som visar vårdcentralens miljö- och klimatbelastning. Både medarbetare och patienter kan involveras och bli en viktig del i klimatarbetet, säger Per Geijer specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på vårdcentralen Sorgenfri i Malmö.
Vårdcentralen kan sedan identifiera vilka åtgärder ur klimat- och miljösynpunkt som gör mest nytta och detta blir en naturlig del av uppföljningen.
En metod som kan skalas upp
Ett första steg i arbetet är att utforska den modell som redan finns för klimatberäkning för en hel region, för att sedan vidareutveckla och kartlägga på vilket sätt vårdcentralens arbete bidrar till utsläpp av växthusgaser. I ett senare skede är önskan att få möjlighet att skala upp metoden och implementera den brett inom hela den skånska primärvården.
- Detta innovationsinitiativ tar avstamp i två starkt relaterade perspektiv – nämligen hållbarhets- och verksamhetsperspektiven. Den inledande kartläggningen kommer att ge oss insikter för att kunna ta nästa steg där fokus kommer bli att identifiera, utveckla och sprida nya lösningar och arbetssätt, som ger ett påvisbart minskat klimatavtryck av primärvårdens verksamheter, säger Bengt Stavenow, senior innovationsledare på Innovation Skåne.
Ungefär hälften av alla av alla vårdbesök i Region Skåne görs i Primärvården Skåne som också är en stor förbrukare av förbrukningsmaterial. Det gör primärvården till en särskilt lämplig arena för klimatinterventioner.
- Med det nya skånska initiativet vill kan vi skapa en ökad medvetenhet hos medarbetare och patienter om hälso- och sjukvårdens miljö- och klimatpåverkan och att alla kan bidra och påverka utifrån den vård som både ges och efterfrågas säger Sofia Ljung förvaltningschef i Primärvården Skåne.
